Jaaaa

Nu kan ni ta bort den här sidan, för nu kör jag vidare på www.monasuniversum.blogspot.com!

Rösta på mig

Tack!

Era kommentarer avgjorde saken.

Jag fortsätter i den gamla. F-n, jag som hann radera så många inlägg och mecka runt. Men, det är bara att köra på.

Nu ska jag ut och paddla kanot i Hamburg. Japp, du läste rätt. Är på ett world wide återförsäljarmöte och värden/leverantören hittar alltid på galna saker.

Problemet var bara att de glömde maila alla om varma kläder och nu ska vi paddla kanot till nåt ställe där vi ska grilla.

Det är 12 grader.

Jag har noll varma kläder.

Och jag har just strulat till koden till safen på rummet, där alla juveler ligger, så maken är galen.

Fast man kan kanske klara sig utan diamanter i en kanot. Kanske.

Tittar in senare i kväll.

Rösta på mig

Jag har ett problem!

Hörrni kära vänner. Jag har fått ett problem och jag vill ha era råd.

Maken bjuder ut mig på flott middag på en restaurang i Hamburg. Innan maten kommer in så säger han att har något kul att berätta.

"Jag har läst din blogg och jag tycker att vi ska skriva en bok."

???

Skit i boken här, det är inte det som är problemet. Och jag har ju länge misstänkt att han har läst bloggen.

Problemet är att han vill att jag fortsätter. I den gamla bloggen. Han förstår inte varför jag lade ned den.

"Skit i om folk vet vem du är!"

"Amen, jag kan ju fan inte börja skriva i samma blogg igen. Jag har ju "slutat"!

"Vadå, Henke Larsson har slutat i landslaget 3 gånger, vad är problemet?"

Så nu vill jag höra med er; ska jag fortsätta i den gamla, där alla hittar mig?

Maken vill att jag på sikt utvecklar skrivandet och tycker att det är slöseri om jag raderar den andra.

Nu ligger jag i sängen på hotellrummet och är vilse.

Vad ska jag göra?

Svar fort.

Jag loggar in i morgon kväll igen.

Rösta på mig

Flyga sig lite.

Nu skall jag strax iväg ut till Arlanda.

Idag;
Min födelsedag

Idag:
Fredag den 13:e

Idag:
Sinnesjukt flygrädd. Alltid.

Not a very good combination.

Fast, jag gillar ju utmaningar!

Så hörs vi inte, så vet ni...
Rösta på mig

En födelsedag

I dag fyller jag år.

Fredagen den 13:e är ingen bra dag att fylla år på, i synnerhet inte om man ska sitta på ett flygplan. Och är flygrädd.

Och min man är ju väldigt rolig.

Jag har önskat mig en ny maskindriven markis till altanen. Länge.

Det första han säger när han gratulerar mig och ger mig alla presenter, är; "alltså, det här med markis hoppade jag över, det är ju inte så personligt."

En kvart senare är jag framme vid sista paketet.

Infravärme till altanen.

Mycket personligt.

Rösta på mig

Vilse i pannkakan

I kväll jobbar jag på ett ställe jag aldrig har jobbat på förr.

Efter en timme är jag övertygad om att alla kunder tror att jag egentligen kommer från Samhall. Kan inga koder, vet inga priser, har ingen koll på varorna. Och är allmänt snurrig i huvudet.

Kön växer och jag riktigt ser hur dom tänker: amenvafanärdetförpucko. Även om jag förstås är supertrevlig. Vilket räddar det hela...hoppas jag.

De skulle bara veta att det är ägaren själv som servar dem..

Rösta på mig

Teckningsförklaring á la Filifjonkan.

Filifjonkan kommer hem från dagis med en jättestor teckning.

Jag ser att hon har ritat ett slott med torn. Mitt i slottet är ett fönster. Med galler. Bakom fönstret står en flicka. Från flickans huvud går det två gröna streck med varsin plupp på. Ser ut som antenner.

Det finns också en dörr. Med galler. Bredvid dörren står en obestämd figur. Utanför slottet står en annan figur. Med likadana gröna antenner med några oidentifierbara pluppar på.

Och så är det så klart blommor, himmel, gräs och en sol.

Jag frågar vad det är för människor på bilden.

"Det här är vakten som står bredvid dörren och vaktar. Och han där, som står bredvid slottet, han vill träffa flickan som är där bakom fönstergallret."

"Jamen, har du ritat gröna blommor på deras huvuden?", frågar jag.

"Men mamma, det är streck med gröna hjärtan på som sticker ut från deras huvuden."

"För dom tänker på kärlek."

DET tyckte jag var gulligt.

Rösta på mig

IKEA. Been there, done that, got the t-shirt.

Jag har tidigare skrivit om hur min antika spishäll "käkar" kastruller. Så allt byts ut var 4:e månad. Typ.

Och så var det ju Mors Dag och jag fick en helt ny uppsättning. I dubbel upplaga. Mycket tacksam hustru även om allt var i fel storlek.

Så jag sladdar in på IKEA idag för att byta. Och jag vet fan inte vad som gör att jag tror att jag ska vara ensam där en onsdag,kl 17.00, mitt i månaden.

För det var jag inte. Men redan när detta varuhus öppnade i denna förort så tog jag snabbt reda på planritningen. Dvs var den icke så kända hissen ligger.

Så mina besök på IKEA ser ut så här:

Parkera exakt vid utgången, dvs vid lastning och lossning. In genom kassorna, snirkla mellan lagerhyllorna, ta hissen upp dit jag ska. Hämta varorna. Ner samma väg. Betala i Själv-betalnings-kassorna. Ut och i iväg. Poff, poff färdig alltså.

Idag hade jag härdsmälta i hjärnan. Skulle inte alls upp på nåt våningsplan. Så det slutade med att jag fick knalla runt hela varuhuset innan jag kom till stekpanneavdelningen. Trängas med en massa barnvagnar (inget ont om dem) och mammor och pappor. Som inte är överens.

Och jag har skrivit det förr; varför är inte gångarna två-filiga? Så att vi som vet vad vi ska ha, och som inte håller på med nåt jävla världskrig, kan få handla snabbt.

Rösta på mig

Smörja-lainen

De senaste dagarna har maken varit osedvanligt trevlig.

Det har varit väldans mycket "jag älskar dig" och "vi måste ta hand om varandra bättre."

Ikväll gick det upp ett liljeholmen.

Det är VM i fotboll.

Varenda förbannade dag.

I en hel jävla månad.

No wonder.

Och han skulle inte ens se mig om jag så lade mig naken framför tv:n.

Rösta på mig

Inga större krav där inte!

Sitter och äter middag med Filifjonkan (hhm, känns lite konstigt det där!)och vi pratar om hennes kommande födelsedag. Eftersom hon har oturen att fylla år mitt i sommaren, då varenda kotte är på semester, så har det blivit lite si och så med kalas.

Men i år har jag bestämt mig. Hon ska få ett värstingkalas i början av augusti. Ett värstingkalas i den mening att den skall bli ihågkommen av varenda unge.

Så jag frågar henne vad hon, bortsett från presenter, önskar sig allra mest. Någonting speciellt kanske, någonting jätteroligt.

"En tårta mamma. En jättefin tårta. Det skulle jag vilja ha."

Ähhum. Förvisso har det alltid serverats tårta. Dock i släktingars sällskap. Men det är inte utan att man känner sig som en rutten mamma.

Men ja jädrar vilken tårta hon ska få!

Rösta på mig

Hur man gör sig impopulär hos en make

Idag kommer det in ett blomsterbud på jobbet.

Eftersom jag tycker att maken inte har varit så snäll på sistone så förstår jag genast vem blommorna är till.

Och eftersom han de senaste gångerna har låtit bli att skicka med ett kort, så bemödar jag mig inte ens att se efter. Jag konstaterar att det är massor av jäääättelånga rosor. Min favoritsort.

Så jag blir glad. Och ringer maken och tackar.

Efter jobbet är det sommarfest på dagis. Jag är lite sen. Maken står och pratar med ett annat par. Jag kommer in i diskussionen. Det andra paret har sin bröllopsdag idag.

"Grattis, vad kul." Säger jag.

Hustrun svarar: "Tack, och vad kul att vi har samma dag!"

Jag står som ett frågetecken. Och maken ser det på mig. Och han ler något krystat.

Och då kommer jag på det.

Det är vår bröllopsdag idag.

Fanihelvetesjävlaskit.

Nu åker jag på att klippa gräset hela sommaren.

Hur jävla dum får man vara?!

Det är ju fruar som ska ha koll på sånt här.

Rösta på mig

Det trodde jag aldrig

Ångesten har varit bedövande. Och när jag noterar antal kommentarer så blir man ju grinfärdig. Och det finns ju ingen anledning att uppfinna hjulet igen så jag lägger upp mig här. Det får bära eller brista. Och hoppas att, även om ni länkar mig, att det inte framgår vem jag var förut.

Och jag måste också komma på något bra namn på den yngsta familjemedlemmen. Så att hon inte kan spåras. Och eftersom jag är ett internet-tekniskt miffo, så måste jag klura ut hur jag sopar igen alla spår men ändå kan skriva som jag brukar.

Det får helt enkelt bli som det blir.

Hur som helst, här är jag. Ni som vet, ni vet. Ni andra är hjärtligt välkomna!

Nu kör vi!

Rösta på mig